Käyttäjän A.Jalkanen kirjoittamat vastaukset
-
Anonym vastasi: ”Var nu så snäll och läs t.ex på Internet om idisslare och borrelia. Vi vet oerhört mycket om den serologiska mekanism som gör att idisslarnas blod dödar borrelkiabaktyerier, och de efterlysta försöken i naturen är redan gjorda på måpnga håll i världen.”
Minä vastasin: ”Jag tror nog också att idisslarnas effekt på bakterier är ett dokumenterat fenomen. Men om man tar hänsyn till fästningarnas hela livscykel, bilden på situationen ändras på det sätt som jag och Margaretha Gustafsson (Insändare 7.7.) beskrev. Jag tror att det bästa sättet att hitta lösningar som fungerar i praktiken är att experter från medicin, parasitologi och ekologi arbetar tillsammans. Vi sparkar ju bollen till det samma målet?
De förslag som Margaretha Gustafssons skrev om är mycket bra. Dessutom det skulle hjälpa om vi kunde minska antalet smågnagare som ger Borrelia-bakterier och TBE-virus till fästingar, t.ex. genom att låta mera rovdjur leva i våra skogar.
– Slutligen jag vill be om ursäkt därför att min svenska är dåligt.”
HBL:n sivuilla on semmoinen systeemi, että jos ei kirjaudu, ei näe juttuihin lähetettyjä kommentteja. Laitan nyt siis tähän loppuun omat kommenttini. Google-kääntäjällä sen saa suomeksi.
”Det är mycket bra att olika åsikter om att lösa fästingsproblemet diskuteras. Till människan det viktigaste riskindikator är antalet av smittade fästingar i naturen. Orsaken till att det verkar att finnas två olika ”skolor” i relation till hjortjakten, är att vi inte än vet tillräckligt om hjortens och rådjurens roll i fästingburna sjukdomar. Vi vet inte vilken effekt är viktigare: dessa djurens roll som blodgivare som snabbt ökar antal av fästningar eller deras roll som blandare, i.e. att färre fästingar smittas av fästingburna sjukdomar därför att de här djur är inte reservuar för Borrelia-bakterier. Det här systemet är komplex och effekter varierar från ett ställe till ett annat.
Det skulle vara ganska nyttigt att pröva minska de här stora däggdjur på stora öar och observera utvecklingen efter jakten. Var och en kan göra de här prov på sitt eget närområde. Jag själv håller på att börja ett nytt projekt där rollen av olika däggdjur för fästingar och Borrelia-bakterier studeras. Min hypotes är att vi måste minska mängden av växtätande djur och på samma gång öka mängden av rovdjur. I ett sätt restituera den störda balansen i ekosystemet.”
Anneli Jalkanen
Dr. i skogsskötselvetenskap
EsboJossain arvelitiin että punkkeja olisi ollut metsälaidunnusaikaan paljonkin. Välillä niitä oli ehkä vähemmän kun hirvieläinkannat olivat alhaalla. Nyt ne ovat taas nousseet ja ilmastonmuutos suosii myös punkkien lisääntymistä.
Taudinaiheuttajien määrä punkeissa on eri asia. Se lienee myös lisääntynyt, kun tautitapausten määrä kasvaa liki joka vuosi.
Ruotsissa on käyty jokunen vuosi sitten ihan sama keskustelu. Kun menee tuonne jaktochjagare-lehden sivulle ja kirjoittaa hakusanaksi fästing, löytyy juttuja:
Ei ole aina virheettömiä MML:n rekisterit, kokemusta on. Jos kauppakirja löytyy ja myyjällä on ollut oikeus aikoinaan myydä, asia pitäisi pystyä oikaisemaan eduksenne. Tiedän tapauksen, jossa kesämökkiläinen menetti tonttinsa (johon ei ollut lainhuutoa) koska myyjällä ei ollut oikeutta myydä jakokunnan maata. Hyvässä uskossa varmaan myyjäkin toiminut eli luullut omakseen.
Ihmettelen, eikö naapuri ole ollut teihin yhteydessä palstaan liittyen, esim. silloin kun he hakivat täydennyslainhuudon. Eikö heitä kiinnosta, kenen maalla rakennuksenne ovat, tai vaihtoehtoisesti, jos ne ovat nyt juridisesti naapurinne maalla, miksi eivät ole perineet teiltä tontinvuokraa?
